Fascia – vad är det och hur hänger det ihop med Atlaskotan?

Visste du att?

• Skelettbenen ”simmar” i en trög vätska av fascia.
• Att musklerna egentligen är i 640 bubblor av fascia – en muskelfärs som hällts ut i 640 fickor av människans bindväv?
• Fascia har sju gånger fler känselreceptorer än vad musklerna har!
• Fascia reagerar och minns, och går också därmed att programmera om.
• Fascia är tixotrop (gå från ganska stel gel liknande tillstånd till en mer smidig flytande form)

Så vad är då fascia?

Hämtat från Johan Renström:

”Fascia består mestadels av kollagen, ett fiberprotein som är starkt som stål men samtidigt flexibelt. Beroende på hur fibrerna ligger, kan kollagen specialiseras för att motstå krafter, spänning, vridningar, kompression, tryck, elasticitet eller en komplicerad kombination av allt detta. När jag springer, då förlängs och förkortas musklerna. Hur långt de sträcker sig bestäms dels av nervsystemet, dels av fascia. Man kan se alla fibrer som små strån som hålls ihop tillsammans i buntar av fascia, som i sin tur omges av en hinna av fascia. Dessa hinnor förlängs och förkortas i takt med muskelarbetet. De kan också bli styva och orörliga. Inte minst efter en god natts sömn.

Fascia håller oss uppe

Blodet pumpas runt i kroppen av hjärta och venpumpar. Men vattnet pumpas inte runt. Varför hamnar inte allt vatten då i fötterna? Svaret är fascia. Fascian håller vattnet i små blåsor, ungefär som en apelsin håller juicen i små hinnor i allt större bubblor och klyftor innanför sitt skal.

På svenska säger man oftast bindväv i stället för fascia

Fascian vrider sig i olika banor som knutar runt kroppen och håller fast skelett, organ och muskler i ett skruvstäd. Musklerna i sig är lösa som köttfärs. Det är fascia som ger dem stabilitet och form. Fascia binder samman högerfoten med vänstra höften, den vänstra höften med högra axeln. Smärta i foten kan således påverka axeln. Smärtan förmedlas av detta nätverk av robusta gummiband, som är fyllt av olika sensorer. Fascian är ungefär som ett spindelnät. Petar man någonstans, sätts hela nätet i dallring och hjärnan sitter som en spindel och lyssnar och reagerar på allt som händer.

Vetenskap och kvacksalveri

De flesta ser det nog som att skelettet håller upp kroppen, men sanningen är snarare att fascian håller skelettet på plats. Skelettbenen ”simmar” i en trög vätska av fascia. Man kan frigöra ben och muskler från detta sega klister, eftersom en kropp – som alla vet – består av 206 ben och 640 muskler, 4000 senor och 900 ligament. Men det finns bara en fascia, och muskler, ligament, senor och ben, kan ses som delar i denna enhet. Är musklerna egentligen 640 bubblor i fascian – en muskelfärs som hällts ut i 640 fickor av människans bindväv? Det handlar om perspektiv – definierade och separerade delar eller en sammanbunden sörja av kött, organ och senor.”

För att sen fördjupa sig i detta lite mera, så består CNS (centrala nervsystemet) av tre olika typer av ”hinnor” (fascia) ”hårda hjärnhinnan” eller dura mater som det också heter vilket sitter fast i kraniet och följer hela ryggmärgskanalen och centrala nervsystemet ända ner till sacrum och svanskotan, men även ”spindelvävs hinnan” eller arachnoidea och den ”mjuka hjärnhinnan” eller pia mater utgör delar av CNS. Det är denna fascia som skyddar allt inom CNS (Centrala nervsystemet) men även skickar alla signaler och ser till att de kommer hela vägen upp till hjärnan. 

Och hur kommer då atlas in i detta? 

Så om vi nu försöker förenkla detta ovan, vad betyder detta för oss och vår fascia ihop med Atlaskotan?

Om nu hela kroppen är förbunden med fascia, skickar signaler till hjärnan, vilken väg måste de då ta? Jo, bl.a. genom det centrala nervsystemet genom ryggmärgskanalen som i sin tur går genom atlas och det som kallas för MDB /myoduralbridge. Myodural Bridge består av 100% fascia och alla signaler från centrala nervsystemet till hjärnan filtreras och tolkas här. Alltså, kopplingen mellan ryggmärgen och hjärnbarken går genom fascia. 

Centrala nervsystemet är också omgivet av fascia så det kan glida och röra sig inne i ryggmärgskanalen, om nu denna inte glider är utsträckt eller inte rör sig så smidigt som den vill, om nu MDB inte är i perfekt skick och sen vår atlas inte ligger 100% rätt utan en aning felställd så kan man också förstå hur många symptom i kroppen uppstår, så som värk, pirrningar, domningar, huvudvärk, obalans m.m.

Genom att utföra en ”Atlasprofilax®behandling” så lägger vi inte bara en atlas mera rätt och balanserad, utan vi behandlar också all fascia och muskler och annat som omger en atlaskota, så genom detta kan vi även påverka hela kroppen, dess hållning, hur den tolkar olika signaler och även skapa avslappning. 

I dag känner vi även till atlaskotans betydelse för vår hälsa och vår själsliga jämvikt. Atlas är porten genom vilken hjärnnerverna och mycket fina nervbanor, blodkärl, ryggmärg och ryggmärgsvätska banar sig väg ur det stora nackhålet. En felställd atlas kan leda till insnörning, cirkulationsrubbningar och ett minskat eller felaktigt informationsflöde mellan huvudet och kroppen. Den sunda jämvikten kan rubbas. Felställningen kan även leda till problem med ryggraden i sin helhet. Detta kan i sin tur påverka muskler, ögon, öron, käke, nerver, blodomlopp, jämviktsorgan och inre organ. Ryggraden måste dessutom kompensera atlaskotans felställning ända ner till iliosakralleden.

Eftersom varje kota står i relation till inre organ och till känslomässiga mönster kan en sådan snedvridning av vår inre axel även få psyket och själen att förlora jämvikten. Befinner sig däremot atlas i sitt naturliga läge kan kroppen hitta fram till en ny dimension av hälsa. Detta ger oss möjligheten att inte bara gå upprätta utan att leva ett genuint ”upprätt” liv.

Källhänvisning: Ett särskilt tack till Johan Renström som bloggar om löpning, hjärnan, hälsa och vetenskap. Skriver krönikor på Runners World och bloggar numer mest på Hjärnfysikbloggen som låtit mig använda delar av det han skrivit.

Samt: Lluis Manent min instruktör för min utbildning och hjälpt till att bidra med information och utbildning.